Tittade på datumet och insåg att jag och älsklingen har varit tillsammans i 1 år och 3 månader idag. ♥ Det får firas med något gott framför en film.

Han förhörde mig på terminologin tidigare ikväll (han sa dem på latin och jag på svenska), och gissa vad? Jag kunde drygt hälften av dem redan! Sjukt nöjd blev jag, med tanke på att jag började titta på dem igår. Fick ju hem alla mina paket idag, så nu ikväll har jag legat i soffan och läst Elsas mode. Har kommit till sjätte kapitlet, och än så länge gillar jag den. Skönt att få läsa något för nöjes skull, och inte bara för studiernas syfte. Men nu blir det ICA och köpa gosaker! 

"Har utbytt en hel massa meningslösa & konstiga sms med Elina idag, som nästan varje dag. Trots att vi bor i samma stad, går i samma klass & bor i samma hus lessnar jag inte på henne. Det är så illa att vi t.o.m saknar varandra nu när jag har praktik och därför sitter och mysar på lunchen. Vi har på senare tid kommit fram till att vi har lite av en syskonrelation, hat & kärlek i ett. Haha! ♥" 13/10 -09

"Satt med Erika för en stund sedan och väntade på att maten skulle bli färdig. Så ringer Elina och säger något i stil med "SARA!! Skynda ut och kolla, det är en gubbe som står och dansar på torget!" så när jag springer ut och kollar är det Dea som står och dansar. ♥ Jag som varit så sur & besviken för att hon inte skulle komma i helgen, så hade dom planerat det hela veckan. Jag älskar er idioter!" 1/10 -90

Saknar dom här fina brudarna. ♥

Vårt år tillsammans har varit väldigt händelserikt, och vi har fått uppleva många underbara stunder tillsammans. Det har också varit väldigt jobbigt periodvis, men tillsammans har vi klarat oss igenom allt. 365 dagar med dig mitt hjärta. Jag älskar dig.

Mamma ringde mig för en stund sedan & det började med att vi halvskrek åt varandra när hon sa något som gjorde att jag förstod att KG kommit hem. Han hade suttit på fönsterbrädan, sådär som han brukade när han ville komma in. Åh, jag trodde aldrig att han skulle komma hem igen. Älskade KG! ♥ (För er som inte vet så har han varit borta sedan i mars ungefär.)

Vad skulle jag göra utan dig? Jag älskar verkligen att ha någon att somna & vakna bredvid varje dag. Även om du oftast tar upp all plats i sängen och rör omkring med kuddarna & täcken. ;}

Nu ska jag spela ett skitkul spel på min telefon jag blivit lite besatt av, man är en ko som hoppar omkring. Lite som Icy Tower. Jag trodde dock att det var en gris, tills Micke sa "men ser du inte att det är en ko?!". Haha!

Vi sitter och tittar på Telefon från tornen, helt otroligt att det har gått hela nio år. Vart tar tiden vägen egentligen? 

Det rinner tårar lite från och till, att få höra alla som ringer och säger farväl till sina nära och kära är så otroligt sorgligt. Det får mig att sakna de där hemma. Min fina mamma och pappa, djurens lena pälsar och barnens glada, små ansikten. Älskar dem så mycket. ♥

Men jag har ju min Micke. Som just nu sitter i sovrummet och spelar gitarr, jag kan höra honom sjunga lite lågt. Det får mig att le. Han tror nog inte att jag hör, det är det som gör det så gulligt.

På media är det en tradition att göra en studentfilm, en film om klassen som visas dagarna innan studenten. I år är det min pojkvän som har tagit på sig att göra den som projektarbete. Idag fick jag sitta med honom lite när han gjorde den för att ge lite åsikter och så, och bara av att höra musiken som ska vara till & se filmen oklippt fick mig att bli tårögd. Jag kommer sakna alla så fruktansvärt mycket.. Nu fylls ögonen med tårar igen.

I början tyckte jag inte om vår klass för fem öre, och det tog lång tid innan jag började tycka om dem. Det var först i tvåan som jag verkligen lärde känna alla, och nu i trean har jag bara börjat tycka om alla mer och mer. Jag älskar verkligen vår klass. Jag trodde att det skulle bli svårt att verkligen älska en klass efter att ha klassen jag hade i Ramsele. Men det är inte svårt alls. Ibland får jag lust att strypa folk, men i det stora hela så avgudar jag dem allihopa. Vi har roligare än jag någonsin trott var möjligt. Jag kommer nog aldrig glömma den här sista terminen och allt roligt vi har gjort. Jag blir så ledsen av att tänka på att vi bara har femton dagar kvar tillsammans. Femton ynka dagar. Samtidigt som jag inte kunde vara gladare över att ha allt klart och bara ha femton dagar kvar till den stora dagen - studenten. Att jag kommer sakna lärarna går inte att förneka. Åh, vad ledsen jag blir. Att jag kommer gråta ihjäl mig dagen före studenten och på studentdagen är ett faktum.

Tack för den här underbara tiden MP07. ♥ Jag älskar er.

Vårt förhållande är inte perfekt, och vi har haft en del tjafs & motgångar. Men det är ingenting jämfört med allt det underbara, du vet verkligen hur du ska få mig till tårar (av glädje & lycka). Det ska verkligen vara du och jag.

Satt och läste på lite till naturen förut ikväll, men blev så trött att jag somnade en stund. Sitter och funderar på att kanske läsa lite mer om en stund och sedan borsta ut mitt sjukt toviga hår, det kommer göra ont.

Tänker inte nämna något om vad det är som har hänt, men det är verkligen sådant som får en att tänka efter. Det är läskigt hur vi faktiskt tar allt för givet här i världen, hur det är självklart att det alltid kommer en morgondag. Det gör inte alltid det. Hur ofta säger vi till dem som verkligen betyder något för oss att vi älskar dem och är tacksamma för att få ha dem i våra liv? Inte tillräckligt ofta. Och hur ofta stannar man upp och bara tänker på sig själv, gör något enbart för sin egen skull? Inte tillräckligt ofta.

I never want you to go because I am all yours. ♥

En stor, fet puss till min underbara pojkvän som kan få mig att bli tårögd av saknad efter bara några timmar. (Ja, det hände faktiskt ikväll.) Det säger väl ändå en hel del? Älskar dig så otroligt mycket älskling, du är det finaste som finns. Vill inget hellre än att dela mitt liv med dig. ♥

Så vill jag också ge en puss (jesuskyss, internt) till Elina, för att vi äntligen hittat tillbaka till varandra och hade så fruktansvärt roligt idag. Har saknat dig Elza. ♥


Sitter och bäljer i mig ett stort glas mormors saft, åkerbärssmak. Mumma! :'D Har nyss pratat med mamma, och ska snart lägga mig och sova, själv dessutom. Citerar Elina; Jag ska sova som en prins! Så trött är jag, har varit en hård dag. Och imorgon börjar vi morgonen med ett svettigt pass i motionsrummet. Yay! :D Älskar mig själv för att jag fortfarande håller igång träningen och inte har gett upp efter någon vecka, som jag bruka(de)r göra. Godnatt!

Är så jävla trött på allt, har ingen ork kvar längre.
Ringde nyss till mamma och storgrät, så skönt att bara få gråta ut & bli lite tröstad. Hon har alltid något bra att säga, och hon säger alltid som det är och förskönar inte verkligheten. 

Nu ska jag skriva en lista på att skit i mitt liv som ska ordnas som jag sedan kan bocka av i turordning.

Ville bara säga hur glad & tacksam jag är för att jag har en så otroligt fin pojkvän och så otroligt fina vänner. Vad vore jag utan er?

Irriterar mig lite på att människor kan ha svårt att acceptera att man planerar saker med sin partner, att man drömmer om hur framtiden kommer att bli. Nej, man kan aldrig veta hur det kommer att bli. Men om man inte har förhoppningar & drömmar om ett liv tillsammans, då kanske man helt enkelt inte hör ihop och inte borde vara tillsammans? Vem har rätt att säga åt någon att det är fel att fantisera och spekulera över hur framtiden kommer att bli? Man ska såklart inte göra upp en hel massa planer och förvänta sig hur perfekt allt kommer bli, men det är väl aldrig fel att hoppas? Jag vet inte hur min framtid ser ut, men jag hoppas på att dela den med honom. Det är trots allt inte länge kvar tills alla val som styr framtiden kommer, då vi kommer att fortsätta tillsammans eller var för sig. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det blir det först nämnda, det skulle vara så underbart att starta något nytt, något som är vårt. Inget som är mitt, inget som är hans, utan något som är vårt. Något där ingen annan varit inblandad, där det bara är han & jag. Jag är beredd att flytta, för att få vara tillsammans med honom. Att börja från scratch och tillsammans skapa oss ett liv. (Och jag hoppas verkligen att mina vänner kommer att finnas inom ett inte allt för långt avstånd, och att jag inte kommer att tappa kontakten med någon nu efter studenten.)

Jag bryr mig faktiskt inte om vad andra tycker, om de tycker att det är löjligt att hoppas på så mycket efter så kort tid, eller om de inte tror på oss. Jag vet att han älskar mig, och jag älskar honom. I hans armar känner jag mig trygg. Tanken på att vara utan honom gör mig livrädd, och den känslan har jag verkligen känt på riktigt. Det vi har är inte perfekt, men jag skulle inte byta det mot något annat. Oavsett vad någon annan säger så kommer jag fortsätta drömma & hoppas. Vi var två personer som inte märkt av varandra, som sedan lärde känna varandra, som alla bara trodde var en engångsgrej, som ingen kunnat tänka sig som ett par, som blev kära på riktigt.

Var tvungen att få lätta på hjärtat lite.

(Jag ser dock hemsk ut, men Micke är helt.. åh! :*)