På media är det en tradition att göra en studentfilm, en film om klassen som visas dagarna innan studenten. I år är det min pojkvän som har tagit på sig att göra den som projektarbete. Idag fick jag sitta med honom lite när han gjorde den för att ge lite åsikter och så, och bara av att höra musiken som ska vara till & se filmen oklippt fick mig att bli tårögd. Jag kommer sakna alla så fruktansvärt mycket.. Nu fylls ögonen med tårar igen.

I början tyckte jag inte om vår klass för fem öre, och det tog lång tid innan jag började tycka om dem. Det var först i tvåan som jag verkligen lärde känna alla, och nu i trean har jag bara börjat tycka om alla mer och mer. Jag älskar verkligen vår klass. Jag trodde att det skulle bli svårt att verkligen älska en klass efter att ha klassen jag hade i Ramsele. Men det är inte svårt alls. Ibland får jag lust att strypa folk, men i det stora hela så avgudar jag dem allihopa. Vi har roligare än jag någonsin trott var möjligt. Jag kommer nog aldrig glömma den här sista terminen och allt roligt vi har gjort. Jag blir så ledsen av att tänka på att vi bara har femton dagar kvar tillsammans. Femton ynka dagar. Samtidigt som jag inte kunde vara gladare över att ha allt klart och bara ha femton dagar kvar till den stora dagen - studenten. Att jag kommer sakna lärarna går inte att förneka. Åh, vad ledsen jag blir. Att jag kommer gråta ihjäl mig dagen före studenten och på studentdagen är ett faktum.

Tack för den här underbara tiden MP07. ♥ Jag älskar er.