Om det bara vore så lätt, att man bara behövde bestämma sig för att sluta tänka på något/någon. Jag undrar hur många gånger jag bara önskat att jag ska kunna sluta tänka på dig, glömma bort dig helt enkelt. Men hur lång tid det än går, så händer det något som påminner om dig.

Såklart så förvärras allt nu när hösten kommer och smyger sig på, som det alltid gör. Visst är hösten och vintern mysiga på sitt egna sätt, men allt det mörka och dystra tränger sig in i märgen, på något vis. När man är ensam så smyger sig de deprimerande tankarna på alltför ofta och alltför mycket.

Jag undrar hur många i Sverige som just nu sitter och tänker som jag och bara önskar att de hade någon att somna brevid, önskar att de var med den där personen man så gärna vill ha men vet att man inte kommer få?