Sitter i Kramfors nu och lyssnar på Tattoo om och om igen, så himla bra alltså! Har ganska nyligt värmt lite av min pizza i ugnen och ätit. Borde egentligen plocka ihop här, men jag ids verkligen inte.
Jag är f.ö orolig, upptäckte en knöl i min vänstra överarm igår. .___. De som känner mig vet att jag tror att jag har cancer för minsta lilla, men nu är jag fan orolig på riktigt. Är säkert bara en fettknöl eller något, men kan inte sluta tänka på den och oroa mig. Så, mamma får nog beställa en tid så jag får veta vad det är.

Jag känner mig ganska less och förvrirrad också, den här känslan känner jag allt för väl. Men, what to do liksom?

Förresten så när jag åkte buss idag såg jag en pappa som var ute och gick med en barnvagn, jag vet inte varför men tanken på att vara förälder gör mig alldeles varm inombords. Men tro inte att jag tror att det är bara så fint och underbart, jag är väl medveten om att barn är väldigt krävande och jobbiga, som allt annat här i livet. Men de där stunderna när allt bara är så perfekt och ja, mina bästa stunder med mina syskonbarn är ovärderliga. Är ju inte direkt så att jag fått för mig över en natt att jag så gärna vill ha barn, så har jag väl egentligen varit sedan Kevin var riktigt liten, tror jag?
Ja, mitt livs lyckligaste ögonblick kommer antagligen vara då jag blir mamma. Nej, jag skulle kunna sitta och skriva och dagdrömma om det här i evigheter, men jag tror tyvärr inte att någon skulle orka läsa det.