Det känns som om man hela tiden, om och om igen, blir besviken på folk. Jag vill snart inte längre lita på folk längre, det gör för ont. Jag är så jävla.. arg, vill bara skrika mig hes tills rösten försvunnit. Jag är så jävla trött på att känna såhär. Jag önskar att jag bara fick skrika rätt upp i ansiktet på er, vilka idioter ni är och.. att jag hatar er för det. Jag hoppas fan att ni kommer få vara med om samma sak, inte bara en utan flera gånger, och verkligen känna hur jävla sviken och dum man känner sig. Sedan hatar jag mig själv för att jag inte bara kan skita i er och hata er för det, det gör det hela ännu svårare.
Kan ni inte bara försvinna så att jag aldrig mer behöver se er?

Är det konstigt att jag har svårt för att lita på folk och alltid tror det värsta? Att jag alltid tror att någon har en baktanke när de verkar vilja mig väl? Nej, jag har insett att det inte alls är konstigt nu.

Ja, jag behövde bara få skriva av mig lite.