Ja, jag tittade just på den filmen. Tror att det är en av de verklighetsbaserade filmerna som går nu på söndagar. Kan ju verkligen säga att filmen gick rakt in i hjärtat på mig, har gråtit ett x antal gånger och just nu kan jag inte sluta gråta. Lite synd att jag inte hann se den ända från början, men det var inte mycket jag missade.

Men iallafall så handlade den om Jacey, som blir gravid när hon är 15 och föder barnet och inser att hon inte klarar av att adoptera bort honom. Då bestämmer sig hon och hennes mamma för att mamman ska ta hand om honom som sin egen, medans Jacey fortsätter skolan osv. Så slutar filmen med att Jacey adopterar bort Charley till två av sina lärare, som försökt fått barn väldigt länge. Jag grät ihjäl mig typ. Det allra sista i filmen var.. helt underbart. Man får se familjen och Charley när han är 6 år (tror jag det var) och ska börja lekis. Jacey är där också, och han pratar om att hon är hans mamma osv, och att han älskar henne. Sedan berättar han om att han fick en lillasyster förra året, som kom ur mammas mage osv. Åh, jag måste nog säga att det är en av de bästa filmer jag sett.