Saknar min älskling något så otroligt just nu, önskar att jag kunde ha honom här hos mig.
Men det går inte och det får jag försöka stå ut med. Åkte ju ifrån honom i söndags och det har faktiskt gått förvånansvärt bra att vara utan honom, vilket jag är stolt över. Försöker att inte tänka så mycket på saknaden, utan istället fokusera på framtiden och nästa gång jag får se honom. Det är ju trots allt bara tjugotvå dagar kvar till det är lov, vilket betyder att han kommer hem igen. Det känns riktigt skönt att det blir lite längre vi får träffas då och inte bara någon dag, utan över en vecka. Jag har redan nu bestämt att vi på lovet ska åka till Sundsvall och shoppa över en dag, han och jag. Sedan så får vi väl se vad som händer resten av lovet, men att umgås med honom så mycket som möjligt ligger överst på listan. 
Fredag imorgon också, ska bli riktigt skönt att få komma hem och träffa mamma, pappa och djuren. Har ju faktiskt inte sett dem på nästan två veckor nu. Ska ägna helgen åt att umgås med Elina och Dea också, det ser jag fram emot. Det blir nog filmtittande, godisätande och fotografering som gäller då.

Mamma är i Sundsvall idag också, så hon fick köpa ett par Frank Dandy trosor åt mig, jag kände att jag ville ha en liten present, heh. Själv har jag inte gjort speciellt mycket idag, Jossan var över hit ett tag och sedan så har jag försökt ta tag i min engelska läxa litegrann. Har även packat ner all smutstvätt som ska med hem, så nu är det enda jag har kvar att göra att plocka ihop i lägenheten, diska och försöka göra lite läxor. (Ja, det var visst ganska mycket jag hade att göra ändå, suck.)


104 dagar. <3
Jag vill aldrig behöva vara utan dig, älskling.